Child–Robot Interaction in Education av Sofia Serholt
Sammendrag
Framsteg inom robottekniken de senaste åren har möjliggjort användandet av robotar inom ett antal olika områden i samhället. Ett utmärkande exempel som studeras i denna avhandling är användningen av robotar för sociala ändamål, nämligen robotar som kan undervisa och interagera med barn i skolan. Syftet med denna avhandling är att utforska och diskutera hur användandet av sådana robotar kan te sig i skolan, dels genom att studera hur barn i mellanstadiet interagerar med denna typ av robotar i en skolmiljö, och dels genom att undersöka lärares och elevers etiska och normativa perspektiv på framtida användning av robotar i skolan.
I avhandlingen presenteras resultatet från sex olika forskningsstudier, där de första tre studerar hur barn på en svensk grundskola interagerar med en humanoid robot utvecklad inom ett tre-årigt EU projekt. I ett första experiment analyseras hur barnen reagerar på instruktioner som ges av roboten eller av en lärare. Resultatet visar att barnen är villiga att följa instruktioner från roboten, men till skillnad från i interaktionen med läraren, söker de inte hjälp från den. Den andra och tredje studien genomförs inom ramen för en tremånaders fältstudie, där barnens reaktioner på robotens sociala kommunikation, respektive hur och varför interaktionen misslyckas, analyseras. Resultatet från den andra studien visar att barnen besvarar robotens sociala kommunikation som om roboten var en social aktör, men detta minskar något över tid. I den tredje studien framgår det att interaktionen med roboten ofta misslyckas när roboten inte lyckas interagera på ett konsekvent och för barnen meningsfullt sätt.
I de andra tre studierna som presenteras i avhandlingen genomförs intervjuer med lärare, enkätundersökningar med elever, och slutligen fokusgrupper med lärare i Sverige, Storbritannien och England. Resultaten visar att lärare och elever ser ett flertal utmaningar kring användandet av robotar i skolan, såsom hur barns integritet kan säkerställas, hur barn kan påverkas av interaktion med robotar på sikt, samt vem som kan tänkas bära ansvaret för robotar i skolan, inte bara i relation till vad som sker i klassrummet, utan även i händelse av att oförutsedda och negativa konsekvenser inträffar av dess användning. Dessa etiska utmaningar bör hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan.
Sammendrag
Framsteg inom robottekniken de senaste åren har möjliggjort användandet av robotar inom ett antal olika områden i samhället. Ett utmärkande exempel som studeras i denna avhandling är användningen av robotar för sociala ändamål, nämligen robotar som kan undervisa och interagera med barn i skolan. Syftet med denna avhandling är att utforska och diskutera hur användandet av sådana robotar kan te sig i skolan, dels genom att studera hur barn i mellanstadiet interagerar med denna typ av robotar i en skolmiljö, och dels genom att undersöka lärares och elevers etiska och normativa perspektiv på framtida användning av robotar i skolan.
I avhandlingen presenteras resultatet från sex olika forskningsstudier, där de första tre studerar hur barn på en svensk grundskola interagerar med en humanoid robot utvecklad inom ett tre-årigt EU projekt. I ett första experiment analyseras hur barnen reagerar på instruktioner som ges av roboten eller av en lärare. Resultatet visar att barnen är villiga att följa instruktioner från roboten, men till skillnad från i interaktionen med läraren, söker de inte hjälp från den. Den andra och tredje studien genomförs inom ramen för en tremånaders fältstudie, där barnens reaktioner på robotens sociala kommunikation, respektive hur och varför interaktionen misslyckas, analyseras. Resultatet från den andra studien visar att barnen besvarar robotens sociala kommunikation som om roboten var en social aktör, men detta minskar något över tid. I den tredje studien framgår det att interaktionen med roboten ofta misslyckas när roboten inte lyckas interagera på ett konsekvent och för barnen meningsfullt sätt.
I de andra tre studierna som presenteras i avhandlingen genomförs intervjuer med lärare, enkätundersökningar med elever, och slutligen fokusgrupper med lärare i Sverige, Storbritannien och England. Resultaten visar att lärare och elever ser ett flertal utmaningar kring användandet av robotar i skolan, såsom hur barns integritet kan säkerställas, hur barn kan påverkas av interaktion med robotar på sikt, samt vem som kan tänkas bära ansvaret för robotar i skolan, inte bara i relation till vad som sker i klassrummet, utan även i händelse av att oförutsedda och negativa konsekvenser inträffar av dess användning. Dessa etiska utmaningar bör hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan.
Kommentarer
Legg inn en kommentar